Fullmåne

Det är morgon. Sol och guld tittar in mellan persiennerna. Minsta lilla trasselsuddsbarnet har krupit upp i mitt knä, ligger här som en sömnig liten boll. Vad ska jag med katt till, egentligen?

Under hennes kudde ligger fullt av glitterpompombollar. Ett glitterstrå har rymt och ligger ensamt och glittrar på det mörklila underlakanet.

Från köket hörs klirr. Mitt stora kattbarn äter nog yoghurt.

Nere på fotbollsplanen är det frost.

Snart är det november.

Snart har de sista löven fallit från träden.

Snart är det tusen nyanser av grått och brunt.

Igår gick jag en promenad. Det var fullmåne och jag gick längs stranden. Tänkte på saker och ting. Sedan gick jag till Ica och köpte nästan två kilo satsumas och ett paket salt. När jag gick hem tog jag stigen genom skogen. Det var mörkt och jag såg inte var jag satte mina fötter. Jag och lillhunden gick ofta så, men det är många år sedan. När jag kom hem gjorde jag trolldeg till barnen och trodde att jag helt ifred skulle få fixa med lite färg på några julklappar.

HAHAHAHAHAHA!

Fick jag inte.

Här är i alla fall månen.

månen

Det mörknar

host

En oktoberdag för fyra år sedan

Och jag sitter i sovrummet intill en febrig liten som nu börjar röra på sig. Det är första höstlovsdagen och såklart blir barnen sjuka. Precis som jag själv brukade bli så snart det vankades lov.

Ja, ja.

Jag minns plötsligt hösten när jag gick från t-banestationen i Alvik och sneddade genom skogspartiet, där bakom det gråa huset, för att komma till jobbet. Varje dag. Jag gillar det där att gå mellan hus och genom natur. Mitt emot jobbet fanns ett “berg” med skog på, strax nedanför låg hamnen. Sedan har de byggt ut tvärbanan, men jag har inte varit där på några år. Jag tror att det ser lite annorlunda ut nu.

Sigtuna är lite likadant: vatten, backar, kullar, skogspartier, små genvägar. Där gick jag idag, på väg hem från Ica med sådant man kan vilja ha om man är 2,5 år och febrig.

Fast hon ville inget ha, bara somna intill mamma i sängen. Hade sovit i pappas famn när jag var iväg, vaknade till när jag kom. Rosiga kinder och tunga ögonlock.

Jag köpte också choklad. Det kan föräldrar behöva när barnen är sjuka. Så det så.

Jag orkar inte rädda världen i dag. Men något smart ska jag försöka komma på i alla fall. Något litet.

 

Om jag sitter länge på stolen

kan det hända att bostaden städar sig själv.

Jo, det är sant!

Det har förvisso inte hänt än, men kanske är i dag den stora dagen.

Jag sitter här och väntar på att ett under ska ske

Medan jag gör det försöker jag söka ett jobb som nog vore trevlig att ha. Och dricker te, mitt lyxiga te som smakar citron och passion och lakrits.

På julklappsfronten går det framåt. Mer än så kan jag inte säga, för mina läsare har utökats från 0 till 1 och innan det är jul kanske jag har 10 läsare. Sannolikheten är stor att dessa 10 läsare är samma 10 personer som kommer att få julklapp av mig.

Eftersom jag blivit bättre på att inte prokrastinera kommer jag nu att sluta skriva blogginlägg och återkomma när jag har skrivit en jobbansökan.